Elpriset i Finland
Vad ett hushåll i Finland betalar för el, var strömmen kommer ifrån och hur landet skiljer sig från grannländerna.
Finland är ett enda elområde, och priset där hör till de mest ryckiga i Norden. Kärnkraften ger en stor och jämn bas, men vindkraften har byggts ut så snabbt att blåsiga nätter kan pressa priset under noll, medan en kall och stilla januarikväll kan göra finsk el bland den dyraste i Europa.
Många finska hushåll märker svängningarna direkt, eftersom börselavtal (pörssisähkö), som följer spotpriset timme för timme, är vanliga. Sidan visar inte Finlands dagen före-priser, utan Eurostats officiella hushållspriser och årets elproduktion.
Kurs: ECB 2026-10-22
Elbörsens timpriser i Finland får inte återanvändas fritt, så vi visar dem inte. Hushållspriserna här är Eurostats officiella siffror, som uppdateras varje halvår.
Var kommer strömmen i Finland ifrån?
Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh).
Hushållspriset sedan 2023
Genomsnittligt pris per kWh, allt inkluderat, för ett hushåll som använder 2 500–5 000 kWh om året. Källa: Eurostat (nrg_pc_204).
Ett hushåll i Finland som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 26,9 cent/kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026, 18 % mer än ett år tidigare (Eurostat).
Eurostats siffra för varje halvår, med skatter, avgifter, nätavgift och moms. Uppdateras två gånger om året.
Så fungerar elpriset i Finland
Ett elområde, inte fyra som i Sverige
Hela Finland utgör elområdet FI. Priset sätts varje dag för nästa dygn på den nordiska marknaden, som är kopplad till resten av Europa. Finns det ledig kapacitet till Sverige och Estland delar Finland ofta pris med något av dem; är förbindelserna fulla går det finska priset sin egen väg.
Fingrid driver stamnätet, och Energimyndigheten (Energiavirasto) övervakar nätbolagen och marknaden. Något reglerat pris finns inte. Hushållen väljer mellan tidsbundet fast pris, tillsvidareavtal där elbolaget kan ändra priset, och börsel.
Överföringsavgift, elskatt och 25,5 % moms
Räkningen har en energidel från elbolaget och en överföringsdel (siirtomaksu) från det lokala nätbolaget, som har monopol i sitt område. Avgifterna skiljer sig mycket mellan bolagen och är ofta högre i glesbygd, där långa luftledningar har grävts ned för att klara stormar, en kostnad som betalas via nätavgiften.
Elskatten (sähkövero) tas ut per kWh på nätfakturan, tillsammans med en liten försörjningsberedskapsavgift. Momsen på el är 25,5 % sedan den 1 september 2024 och gäller energi, nät och skatt.
Därför kan det finska priset bli negativt
Vindkraften har vuxit snabbare än förmågan att använda eller exportera elen. Blåsiga nätter med låg förbrukning, när kärnkraften går och kablarna till Sverige och Estland är fulla, föredrar producenterna ibland negativa priser framför att stänga av. Vårfloden i de norra älvarna kan göra överskottet ännu större.
På vintern vänder det. Elvärme är vanlig, och en köldknäpp med svag vind driver upp förbrukningen just när tillgången är knapp. Står en stor reaktor still samtidigt kan priset rusa. Sedan importen från Ryssland upphörde i maj 2022 är Finland beroende av förbindelserna västerut och söderut.
Kärnkraft först, vind tätt efter
Kärnkraften är den största källan, med fem reaktorer: tre i Olkiluoto på västkusten och två i Lovisa i sydost. Olkiluoto 3, en av Europas största reaktorer, togs i reguljär drift 2023. Vindkraften är nu näst störst, mest på land längs västkusten och i Österbotten.
Vattenkraft från älvar som Kemi älv och Ule älv ger en jämn andel, och biobränsle, ofta från skogsindustrin, eldas i kraftvärmeverk. Kol och torv har nästan försvunnit.
Finland och grannarna i väst och syd
Sverige är den viktigaste partnern: ledningar i norr ansluter till SE1, och Fenno-Skan-kablarna korsar Bottenhavet till SE3, så svensk vatten- och kärnkraft sätter ofta det finska priset. Söderut går Estlink-kablarna till Estland, som länge byggt sin elproduktion på oljeskiffer och ofta har högre pris.
Norge, nästan bara vattenkraft, gränsar till Finland endast längst i norr och har där en liten förbindelse; inflytandet går främst via Sverige.
Finland jämfört med grannländerna
2024 fördelades elproduktionen i Finland så här: 39 % kärnkraft, 25 % vindkraft och 17 % vattenkraft. Vind, sol, vatten, kärnkraft och bioenergi stod för 95 % av produktionen i Finland.
Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh). Pumpkraft är avdraget.
Mitt Elpris täcker inte Finland ännu
Mitt Elpris visar timpriser för följande länder: Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Mitt Elpris finns för Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Frågor om elpriset i Finland
- Vad betalar ett vanligt hushåll i Finland för el?
- Ett hushåll i Finland som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 26,9 cent/kWh per kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026 enligt Eurostat (omkring 299,4 öre/kWh med dagens kurs). Priset varierar med nätbolag och avtal.
- Hur stor del av elen i Finland kommer från kärnkraft?
- 39 % av elproduktionen i Finland kom från kärnkraft 2024 (Eurostat). Det är den största enskilda källan.
- Hur ligger elmixen i Finland jämfört med grannländerna?
- 2024: Finland: kärnkraft 39 %, vindkraft 25 %; Sverige: vattenkraft 37 %, kärnkraft 29 %; Estland: kol, brunkol och torv 23 %, bioenergi 21 %; Norge: vattenkraft 88 %, vindkraft 9 %.
- Varför visar sidan inga timpriser för Finland?
- Elbörsen publicerar de finska dagen före-priserna, men de får inte återges fritt. Sidan visar därför Eurostats officiella hushållspriser, med nätavgift och skatter, och årets elproduktion i stället.
- Importerar Finland fortfarande el från Ryssland?
- Nej. Importen från Ryssland upphörde i maj 2022. Det den täckte måste nu komma från finsk produktion och från Sverige, Estland och Norge, vilket är en orsak till att vintertopparna har blivit känsligare.
- Vad händer med priset när Olkiluoto 3 står still?
- Olkiluoto 3 är den största enskilda produktionsenheten i Norden, så när den är ute för revision eller fel försvinner ett stort block jämn produktion. Priserna stiger, tydligast under kalla, vindstilla vinterdagar när importen redan är maximal.