Hoppa till innehållet

Elpriset i Malta

Vad ett hushåll i Malta betalar för el, var strömmen kommer ifrån och hur landet skiljer sig från grannländerna.

Malta har ett av EU:s minsta elsystem, och det fungerar annorlunda än nästan alla andra länder på den här webbplatsen. Det finns ingen grossistmarknad och inget timpris på en börs: det statliga bolaget Enemalta levererar till alla hushåll till tariffer som regeringen bestämmer. Tarifferna har hållits stabila i många år, även under energikrisen 2022, och därför betalar maltesiska hushåll några av de lägsta priserna i euroområdet.

Elen kommer från två håll: ett gaseldat kraftverk i Delimara som får flytande naturgas, och en sjökabel till Sicilien som förbinder Malta med det italienska nätet. Solceller på taken står för en växande del. Eftersom det inte finns något maltesiskt marknadspris visar sidan ingen timgraf; hushållspriserna kommer från Eurostat.

Kurs: ECB 2026-10-22

Elbörsens timpriser i Malta får inte återanvändas fritt, så vi visar dem inte. Hushållspriserna här är Eurostats officiella siffror, som uppdateras varje halvår.

Visa i
Hushållspris
12,7 cent/kWh
första halvåret 2026, allt inkl.
På ett år
+1 %
mot första halvåret 2025
Gas
84 %
av elproduktionen 2024

Var kommer strömmen i Malta ifrån?

Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh).

Vindkraft0 %
Solkraft15 %
Bioenergi0 %
Gas84 %
Olja0 %

Hushållspriset sedan 2023

Genomsnittligt pris per kWh, allt inkluderat, för ett hushåll som använder 2 500–5 000 kWh om året. Källa: Eurostat (nrg_pc_204).

Visa i

Ett hushåll i Malta som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 12,7 cent/kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026, 1 % mer än ett år tidigare (Eurostat).

Eurostats siffra för varje halvår, med skatter, avgifter, nätavgift och moms. Uppdateras två gånger om året.

Så fungerar elpriset i Malta

Ett bolag, fasta tariffer, ingen börs

Malta har varken eget elområde eller elbörs. Enemalta, som ägs av staten, driver distributionsnätet och är enda elleverantör till hem och företag; detaljmarknaden har inte öppnats för konkurrens som på fastlandet. Tarifferna bestäms av regeringen i förordningar, och Regulator for Energy and Water Services (REWS) har tillsyn över sektorn. När Enemalta importerar genom kabeln köper bolaget till italienska marknadspriser, men de förs inte vidare timme för timme.

Förbrukningssteg, fast avgift och eco-reduction

En maltesisk elräkning är uppbyggd på ett annat sätt än en svensk. Priset per kilowattimme stiger i steg med årsförbrukningen: de första enheterna är billigast och hög förbrukning kostar mer per enhet. Till det kommer en fast årlig serviceavgift per mätare. Hushåll med låg förbrukning per person kan få en eco-reduction, en rabatt på en del av förbrukningen. Moms läggs på, men någon separat elnätsavgift finns inte på räkningen: nätkostnaderna ingår i Enemaltas tariff.

Gas med fartyg, sol på taken och en kabel till Sicilien

Det mesta av Maltas el produceras med gas i Delimaraverket på sydöstkusten. Gasen kommer som LNG med tankfartyg och lagras i ett flytande lagerfartyg förtöjt vid verket – en övergång från tung eldningsolja som skedde under andra halvan av 2010-talet. Solceller på de platta taken ger en växande andel, medan vindkraft praktiskt taget saknas.

Kabeln till Sicilien, i drift sedan 2015 med en kapacitet på 200 MW, gör det möjligt att importera när italiensk el är billigare än den egna och fungerar som reserv vid avbrott. Förbrukningen toppar i sommarvärmen, när luftkonditioneringen går överallt på öarna.

Varken Sicilien eller Cypern

Genom kabeln är Malta knutet till Italien, närmare bestämt till Siciliens zon på den italienska marknaden, där gas också sätter mycket av priset. Italienska hushåll ser dock räkningen följa grossistmarknaden, medan de maltesiska tarifferna står still. Cypern, EU:s andra lilla östat i Medelhavet, är ännu inte anslutet till något annat nät och eldar mest olja; landet är mer utsatt för bränslepriser och betalar mer för elen. För en svensk med timpris i SE3 är Malta motsatsen.

Malta jämfört med grannländerna

2024 fördelades elproduktionen i Malta så här: 84 % gas, 15 % solkraft och 0 % bioenergi. Vind, sol, vatten, kärnkraft och bioenergi stod för 15 % av produktionen i Malta.

Maltagas 84 %, solkraft 15 %
Italiengas 44 %, vattenkraft 19 %
Cypernolja 76 %, solkraft 19 %

Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh). Pumpkraft är avdraget.

Mitt Elpris täcker inte Malta ännu

Mitt Elpris visar timpriser för följande länder: Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.

Mitt Elpris

Mitt Elpris finns för Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.

Hämta i App StoreLadda ned på Google Play

Frågor om elpriset i Malta

Vad betalar ett vanligt hushåll i Malta för el?
Ett hushåll i Malta som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 12,7 cent/kWh per kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026 enligt Eurostat (omkring 140,9 öre/kWh med dagens kurs). Priset varierar med nätbolag och avtal.
Hur stor del av elen i Malta kommer från gas?
84 % av elproduktionen i Malta kom från gas 2024 (Eurostat). Det är den största enskilda källan.
Hur ligger elmixen i Malta jämfört med grannländerna?
2024: Malta: gas 84 %, solkraft 15 %; Italien: gas 44 %, vattenkraft 19 %; Cypern: olja 76 %, solkraft 19 %.
Varför finns det inget timpris för Malta?
Malta har varken egen grossistmarknad eller eget elområde. Hushåll och företag betalar tariffer som regeringen bestämmer, inte ett pris som ändras timme för timme. Enemalta handlar visserligen på den italienska marknaden när bolaget importerar genom kabeln till Sicilien, men de priserna är Italiens och förs inte vidare till maltesiska kunder. Sidan visar därför Eurostats officiella hushållspriser.
Varför har elpriserna på Malta knappt ändrats?
Regeringen har valt att hålla tarifferna för hushåll och företag stabila. När bränsle- och gaspriserna steg kraftigt 2022 betalade staten bidrag till Enemalta för att täcka mellanskillnaden i stället för att höja tarifferna. Det förklarar den platta kurvan i Eurostats siffror, men kostnaden försvinner inte: den hamnar i statsbudgeten.
Vad händer om kabeln till Sicilien går sönder?
Då får Malta klara sig med de egna kraftverken i Delimara, som många timmar är dyrare än import och ger mindre marginal vid sommartopparna. För kunderna ändras ingenting: de betalar samma fasta tariffer, oavsett varifrån elen kommer.