Hoppa till innehållet

Elpriset i Storbritannien

Vad ett hushåll i Storbritannien betalar för el, var strömmen kommer ifrån och hur landet skiljer sig från grannländerna.

I England, Skottland och Wales är det inte ett timpris från elbörsen utan ett pristak som avgör vad de flesta hushåll betalar. Tillsynsmyndigheten Ofgem bestämmer varje kvartal hur högt priset per kilowattimme och den fasta dagsavgiften (standing charge) får vara i standardavtalen. Sidan visar det aktuella taket och den löpande elproduktionen från NESO, den statligt ägda systemoperatören.

På grossistmarknaden drar gas och vind åt var sitt håll. Gaskraftverken sätter priset de flesta timmar, så gaspriset slår nästan direkt igenom på elräkningen. Vindkraften, numera största källan, pressar priset när det blåser, ibland under noll på natten. Kolet är borta: Ratcliffe-on-Soar, landets sista kolkraftverk, stängde i september 2024.

Kurs: ECB 2026-10-22

Brittiska börspriser får inte återges fritt, så sidan visar i stället Ofgems pristak: det högsta priset per kWh och den fasta dagsavgiften för standardavtal.

Visa i
Pristak per kWh
26,32 p/kWh
1 oktober 2026 – 31 december 2026
Fast avgift
54,83 p
per dag, oavsett förbrukning
Vindkraft
35 %
av elproduktionen 2025
Just nu
41 %
Vindkraft

Var kommer strömmen i Storbritannien ifrån just nu?

Elproduktionen i Storbritannien kl. 23:30, fördelad på energikällor. Andelar av produktionen utan import, beräknade varje halvtimme.

65 %av produktionen kommer från vindkraft och kärnkraft just nu
Vindkraft32 %41 %
Vattenkraft3 %4 %
Kärnkraft18 %24 %
Bioenergi12 %15 %
Gas10 %13 %
Övrigt2 %2 %
Import 23 % av förbrukningen

Source: NESO Carbon Intensity API (carbonintensity.org.uk), CC BY 4.0

Ofgems pristak

Det högsta priset för standardavtal i England, Skottland och Wales, 1 oktober 2026 – 31 december 2026, genomsnitt vid betalning med autogiro (Direct Debit).

Pris per kWh26,32 p/kWh
Fast avgift per dag54,83 p

Taket gäller priset per kWh och den fasta avgiften, inte hela räkningen. Priserna varierar med region och betalsätt.

Enligt Ofgem är det ingen moms på hushållens el från 1 oktober 2026 till 31 mars 2027.

Så fungerar elpriset i Storbritannien

Ett enda elområde och ett tak för hushållen

Till skillnad från Sverige med sina fyra elområden är Storbritannien ett enda prisområde. Dagen före-auktionerna sköts av börserna EPEX SPOT och N2EX. Efter brexit står landet sedan början av 2021 utanför den europeiska marknadskopplingen, och kapaciteten på havskablarna fördelas separat. 2025 beslutade regeringen att behålla ett nationellt pris i stället för att dela upp landet i zoner.

Ofgem räknar om taket var tredje månad utifrån förväntade kostnader för el i grossistledet, nät och politiska program. Det gäller standardavtal med rörligt pris och andra så kallade default-avtal; fastprisavtal omfattas inte. Taket begränsar priserna, inte räkningen: den som förbrukar mer betalar mer.

Fast dagsavgift, pris per kWh och moms

En brittisk elräkning har två priser: ett per kilowattimme och en fast avgift för varje dag, oavsett förbrukning. I båda ingår el köpt på grossistmarknaden, stamnät och lokalnät, kostnaden för att balansera systemet, elhandlarens kostnader och marginal samt politiska kostnader som finansierar bland annat Contracts for Difference för fossilsnål produktion och stöd till utsatta hushåll. Moms läggs på ovanpå.

Taket skiljer sig mellan regioner, eftersom nätet kostar olika i exempelvis norra Skottland och London, och efter betalsätt: autogiro (direct debit), betalning mot faktura eller förbetald mätare. Siffran på sidan är Ofgems genomsnitt för autogiro. Någon energiskatt på hushållsel motsvarande den svenska finns inte; Climate Change Levy gäller bara företag.

När gasen sätter priset

Gaskraftverken är oftast de sista som behövs för att täcka efterfrågan, och därför sätter deras bränsle- och koldioxidkostnader grossistpriset de flesta timmar. Det förklarar varför gaskrisen 2022 slog så hårt mot brittiska hushåll och varför taket följer gasterminerna nära. Nordsjön ger mindre gas för varje år; resten kommer i rör från Norge och som flytande naturgas med fartyg.

Vinden verkar åt andra hållet. Blåsiga dagar med låg efterfrågan faller priset kraftigt, och skotska vindparker får ibland betalt för att stänga av eftersom nätet inte räcker till för att föra all el söderut, en flaskhals som påminner om den mellan norra och södra Sverige. Kostnaden hamnar på allas räkningar. Dyrast är kalla, vindstilla vinterkvällar, då import via kablarna hjälper till.

Mest vind, sedan gas, inget kol

Under 2025 var vindkraft den största källan till brittisk elproduktion, mycket av den från havsbaserade parker i Nordsjön och Irländska sjön; på land står många verk i Skottland. Gas kom tätt efter. EDF:s kärnkraftverk ger en jämn baslast, även om flera äldre anläggningar har stängts och Hinkley Point C i Somerset fortfarande byggs.

Biomassa är en brittisk särart: Drax-verket i North Yorkshire har byggt om block från kol till importerade träpellets. Solkraften växer främst i södra England, medan vattenkraften är ett litet, mest skotskt bidrag.

Kablar till grannarna

Havskablar binder ihop ön med nästan alla grannar. Flera förbindelser går till Frankrike och dess kärnkraft, BritNed till Nederländerna och Nemo Link till Belgien. North Sea Link för vattenkraft från Norge, och Viking Link, i drift sedan 2023, förbinder med Danmark och dess vindkraft. Eftersom handeln inte längre är kopplad följer flödena inte alltid prisskillnaderna lika exakt som inom EU.

Västerut går två kablar från Wales till Irland, som delar marknad med Nordirland. Jämfört med Sverige, där vatten- och kärnkraft dominerar, är det brittiska priset betydligt mer beroende av gas och vind.

Storbritannien jämfört med grannländerna

2025 fördelades elproduktionen i Storbritannien så här: 35 % vindkraft, 32 % gas och 14 % kärnkraft. Vind, sol, vatten, kärnkraft och bioenergi stod för 66 % av produktionen i Storbritannien.

Storbritannienvindkraft 35 %, gas 32 %
Irlandgas 48 %, vindkraft 37 %
Frankrikekärnkraft 67 %, vattenkraft 12 %
Nederländernagas 36 %, vindkraft 27 %
Belgienkärnkraft 41 %, gas 19 %

Bruttoproduktion av el 2025 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh). Pumpkraft är avdraget. Storbritannien: NESO, historisk produktion, utan import och pumpkraft.

Mitt Elpris täcker inte Storbritannien ännu

Mitt Elpris visar timpriser för följande länder: Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.

Mitt Elpris

Mitt Elpris finns för Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.

Hämta i App StoreLadda ned på Google Play

Frågor om elpriset i Storbritannien

Vad är pristaket på el i Storbritannien just nu?
Ofgems pristak för 1 oktober 2026 – 31 december 2026 är 26,32 p per kWh och 54,83 p per dag i fast avgift, i genomsnitt för England, Skottland och Wales med autogiro (Direct Debit).
Hur stor del av elen i Storbritannien kommer från vindkraft?
35 % av elproduktionen i Storbritannien kom från vindkraft 2025 (NESO). Det är den största enskilda källan.
Hur ligger elmixen i Storbritannien jämfört med grannländerna?
2025: Storbritannien: vindkraft 35 %, gas 32 %; Irland: gas 48 %, vindkraft 37 %; Frankrike: kärnkraft 67 %, vattenkraft 12 %; Nederländerna: gas 36 %, vindkraft 27 %; Belgien: kärnkraft 41 %, gas 19 %.
Sätter pristaket en gräns för hela elräkningen?
Nej. Taket anger högsta pris per kilowattimme och högsta fasta dagsavgift i standardavtal, inte ett högsta belopp på räkningen. Den beror på förbrukning, region och betalsätt. Fastprisavtal omfattas inte alls och kan bli både billigare och dyrare än taket.
Varför visar sidan inga timpriser för Storbritannien?
Dagen före-priserna sätts på auktioner hos EPEX SPOT och N2EX, och deras data får inte fritt publiceras vidare. Eftersom de flesta hushåll betalar ett pris under Ofgems tak och inte ett timpris visar sidan i stället takets kilowattimpris och fasta dagsavgift, tillsammans med produktionen från NESO.
Gäller Ofgems pristak i Nordirland?
Nej. Ofgem reglerar bara Storbritannien, alltså England, Skottland och Wales. Nordirland har en egen tillsynsmyndighet, Utility Regulator, och elen handlas på den gemensamma marknaden med Irland. Hushållspriserna följer andra regler och kan skilja sig mycket från det brittiska taket.