Elpriset i Schweiz idag
Spotpriset på el timme för timme i CH (CH), fredag 23 oktober 2026.
Schweiz får mer än hälften av sin el från vattenkraft och en stor del av resten från fyra kärnreaktorer, medan solkraften växer snabbt. Blandningen påminner om Sveriges, men marknaden är en helt annan. Trots att landet ligger mitt i det europeiska nätet ingår det inte i EU:s marknadskoppling: den schweiziska dagenföre-auktionen hålls separat, och det är därifrån priset på den här sidan kommer.
Hushållen kan inte välja elhandlare. De får grundleverans (Grundversorgung) från sitt lokala elverk till en tariff som fastställs en gång om året för nästa kalenderår och granskas av tillsynsmyndigheten ElCom. Priserna skiljer sig därför mellan kommunerna och följer marknaden med fördröjning.
Idag kostar elen i genomsnitt 21,5 Rp./kWh i CH (CH).
LiveKälla: Bundesnetzagentur | SMARD.deKurs: ECB 2026-10-22
Timme för timme
De tre billigaste timmarna i följd är kl. 02–05 (genomsnitt 19,9 Rp./kWh). Dyrast är det kl. 08–09.
Visa alla timmar som tabell
| Timme | Spotpris (Rp./kWh) | Nivå |
|---|---|---|
| 00–01 | 20,2 | Billig |
| 01–02 | 20,1 | Billig |
| 02–03 | 20,2 | Billig |
| 03–04 | 19,7 | Billig |
| 04–05 | 19,8 | Billig |
| 05–06 | 21,4 | Mellan |
| 06–07 | 23,0 | Dyr |
| 07–08 | 23,0 | Dyr |
| 08–09 | 23,0 | Dyr |
| 09–10 | 22,4 | Dyr |
| 10–11 | 22,4 | Dyr |
| 11–12 | 22,3 | Mellan |
| 12–13 | 21,3 | Mellan |
| 13–14 | 21,2 | Billig |
| 14–15 | 21,0 | Billig |
| 15–16 | 21,4 | Mellan |
| 16–17 | 21,9 | Mellan |
| 17–18 | 22,6 | Dyr |
| 18–19 | 22,9 | Dyr |
| 19–20 | 22,5 | Dyr |
| 20–21 | 22,0 | Mellan |
| 21–22 | 21,5 | Mellan |
| 22–23 | 20,6 | Billig |
| 23–00 | 18,9 | Billig |
Spotpriset är priset på elbörsen, medelvärdet av timmens fyra kvartspriser, utan skatter, nätavgift och moms. Omräknat med ECB:s referenskurs 2026-10-22: 1 EUR = 0,9211 CHF, 1 EUR = 11,1120 SEK. ECB:s kurser är fria att använda.
Var kommer strömmen i Schweiz ifrån?
Bruttoproduktion av el 2025 efter energikälla. Källa: BFE.
Så fungerar elpriset i Schweiz
Egen auktion och en marknad bara för storförbrukare
Eftersom Schweiz inte ingår i EU:s inre elmarknad räknas dess dagenföre-pris inte fram tillsammans med de kopplade europeiska områdena, och kapaciteten vid gränserna fördelas separat. Swissgrid äger och driver stamnätet. Sedan 2009 är marknaden öppen bara för kunder som förbrukar minst 100 MWh per år. Alla andra, även samtliga hushåll, är kvar hos det lokala nätbolaget, och sådana finns det flera hundra av, från stadsverk till små kommunala bolag.
ElCom granskar nät- och energitariffer i grundleveransen och kan kräva sänkningar. Ellagen som godkändes i en folkomröstning i juni 2024 påskyndar framför allt utbyggnaden av förnybart; den öppnade inte marknaden för hushållen.
Energi, nätanvändning, avgifter och Netzzuschlag
En schweizisk elräkning, räknad i rappen per kWh, har fyra huvuddelar: energitariffen, avgiften för att använda nätet, avgifter till kommun eller kanton och det federala nättillägget (Netzzuschlag), som finansierar förnybar el och restaurering av vattendrag. Sedan energikrisen tillkommer ett bidrag till en elreserv för vintern, och sist moms.
Elverken ska basera energitariffen på vad deras egen produktion och deras inköp kostar. En kommun med egna vattenkraftverk kan därför betala betydligt mindre än en vars elverk köper det mesta på marknaden. ElCom publicerar alla elverks tariffer så att de går att jämföra.
Snösmältning, vinterimport och grannarnas priser
Vattnet styr årets rytm. Under senvåren och sommaren fyller smältvattnet magasin och floder, strömkraftverken går för fullt och Schweiz brukar exportera. På vintern minskar vattenföringen, magasinen töms och landet importerar normalt, så att priset lutar sig mot Tyskland och Frankrike. Magasinkraftverken körs under de dyraste timmarna, och om kärnkraften är tillgänglig spelar störst roll på vintern. Genom handeln slår gaspriset och vädret i grannländerna igenom på det schweiziska priset.
Strömkraft, alpmagasin och fyra reaktorer
Strömkraftverk vid Rhen, Aare och Rhône producerar dygnet runt, medan magasinkraftverk i Valais, Graubünden och andra alpkantoner håller vatten bakom höga dammar som Grande Dixence. Pumpkraftverket Nant de Drance, i drift sedan 2022, ger extra flexibilitet. Kärnkraften kommer från Beznaus två reaktorer samt Gösgen och Leibstadt; Mühleberg stängdes i slutet av 2019, och Beznau 1 från 1969 är en av världens äldsta reaktorer som fortfarande är i drift. Solceller sprider sig snabbt, medan vindkraften är obetydlig.
Transitland mellan Tyskland, Frankrike och Italien
Schweiz är en knutpunkt i det europeiska nätet med många ledningar över gränserna. Tyskland bidrar med vind, sol och kol, Frankrike främst med kärnkraft, och en stor del av elen som går söderut till Italien passerar schweiziska ledningar. Österrike liknar Schweiz mest genom sin alpina vattenkraft, men saknar kärnkraft och ingår fullt ut i EU:s marknadskoppling.
Schweiz jämfört med grannländerna
2025 fördelades elproduktionen i Schweiz så här: 56 % vattenkraft, 27 % kärnkraft och 12 % solkraft. Vind, sol, vatten, kärnkraft och bioenergi stod för 95 % av produktionen i Schweiz.
Bruttoproduktion av el 2025 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh). Pumpkraft är avdraget. Schweiz: BFE, elbalans; magasinerad vattenkraft inkluderar pumpkraft.
Mitt Elpris täcker inte Schweiz ännu
Mitt Elpris visar timpriser för följande länder: Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Mitt Elpris finns för Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Frågor om elpriset i Schweiz
- Vad kostar elen i Schweiz idag?
- I CH (CH) är spotpriset i genomsnitt 21,5 Rp./kWh idag. Billigast är det kl. 23–00 med 18,9 Rp./kWh, dyrast kl. 08–09 med 23,0 Rp./kWh. Därtill kommer nätavgift, skatter och moms.
- Hur stor del av elen i Schweiz kommer från vattenkraft?
- 56 % av elproduktionen i Schweiz kom från vattenkraft 2025 (BFE). Det är den största enskilda källan.
- Kan ett schweiziskt hushåll välja elhandlare?
- Nej. Bara kunder som förbrukar minst 100 MWh per år, oftast större företag, får köpa på den fria marknaden. Hushållen får grundleverans från det lokala elverket till årets fastställda tariff. Vissa elverk erbjuder olika produkter, till exempel enbart vatten- eller solel, men själva leverantören bestäms av adressen.
- Varför följer den schweiziska tariffen inte dagenföre-priset på sidan?
- För att tarifferna i grundleveransen gäller ett helt kalenderår och bygger på elverkets egna produktions- och inköpskostnader, ofta köpta flera år i förväg. En kraftig uppgång eller nedgång i dagenföre-priset når därför hushållen ett år eller mer senare, om alls, och olika mycket beroende på elverk.
- Vad innebär det att Schweiz står utanför EU:s marknadskoppling?
- I de kopplade EU-områdena räknas priser och flöden över gränserna fram i ett enda steg, så att elen går dit den är mest värd. Schweiz håller en egen auktion, och gränskapaciteten fördelas separat. Förbindelserna utnyttjas därför sämre, och det schweiziska priset kan skilja sig mer från grannarnas.