Elpriset i Lettland
Vad ett hushåll i Lettland betalar för el, var strömmen kommer ifrån och hur landet skiljer sig från grannländerna.
Lettlands el är till stor del historien om en flod. Tre vattenkraftverk i Daugava, ägda av statliga Latvenergo, står ofta för ungefär hälften av landets produktion, och gaseldade kraftvärmeverk i Riga levererar mycket av resten. Produktionen följer därför årstiderna: riklig under vårfloden, betydligt magrare i slutet av en torr sommar eller en kall och vindstilla vinterkväll.
Grossistpriset sätts dagen före i ett enda lettiskt elområde. Starka förbindelser med Estland och Litauen gör att Lettland oftast delar pris med minst ett av grannländerna, så för det mesta är det lettiska priset i praktiken ett baltiskt pris.
Kurs: ECB 2026-10-22
Elbörsens timpriser i Lettland får inte återanvändas fritt, så vi visar dem inte. Hushållspriserna här är Eurostats officiella siffror, som uppdateras varje halvår.
Var kommer strömmen i Lettland ifrån?
Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh).
Hushållspriset sedan 2023
Genomsnittligt pris per kWh, allt inkluderat, för ett hushåll som använder 2 500–5 000 kWh om året. Källa: Eurostat (nrg_pc_204).
Ett hushåll i Lettland som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 24,1 cent/kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026, 1 % mindre än ett år tidigare (Eurostat).
Eurostats siffra för varje halvår, med skatter, avgifter, nätavgift och moms. Uppdateras två gånger om året.
Så fungerar elpriset i Lettland
Öppen marknad sedan 2015
Lettland är elområdet LV i den europeiska marknadskopplingen för dagen före-handel, med Nord Pool som viktigaste börs för Baltikum. Hushållen har köpt el på den fria marknaden sedan januari 2015, då det reglerade priset för dem avskaffades. Latvenergo, som säljer under varumärket Elektrum, är fortfarande den överlägset största leverantören, men andra bolag konkurrerar med fasta och rörliga avtal. Regleringskommissionen för allmännyttiga tjänster (SPRK) godkänner nättarifferna; Augstsprieguma tīkls (AST) driver stamnätet och Sadales tīkls det mesta av distributionsnätet.
Elnät, stödavgift och moms
Energin är bara första raden på en lettisk elräkning. Distribution och överföring betalas enligt tariffer som SPRK har godkänt. I många år fanns också den så kallade obligatoriska inköpskomponenten, OIK, på räkningen. Den finansierade stödet till förnybar el och kraftvärme, och nivån har ändrats flera gånger i takt med att systemet reformerats. Moms läggs på allt. Eftersom nätkostnaden ändras långsamt kommer svängningarna mellan månaderna främst från börspriset och elavtalets villkor.
Vårflod, gas och grannar
Inget påverkar det lettiska priset så mycket som vattenföringen i Daugava. När snön smälter går vattenkraftverken för fullt och priset sjunker ofta mot den nordiska nivån; ett torrt år måste landet importera mer och betala det regionala priset. Gaspriset slår igenom när verken i Riga sätter priset, oftast under kalla perioder med lite vatten och vind. Och eftersom Lettland ligger mitt i den baltiska kedjan påverkar kablarna från Estland till Finland och från Litauen till Sverige och Polen priset nästan lika mycket som de egna kraftverken.
Vatten från Daugava, värme till Riga
Ryggraden är kraftverkstrappan i Daugava med Pļaviņas, Ķegums och Riga, byggda under sovjettiden och moderniserade sedan dess. Den andra pelaren är gas som eldas i Rigas kraftvärmeverk, som också värmer stora delar av huvudstaden; det stora underjordiska gaslagret i Inčukalns har länge stöttat den rollen. Trä och annan biomassa driver mindre kraftvärmeverk runt om i landet. Solkraften har vuxit snabbt de senaste åren, medan vindkraften fortfarande är liten, även om flera stora landbaserade projekt är på gång.
Vattenkraft mellan oljeskiffer och vind
De baltiska länderna gör sin el på olika sätt. Estland byggde sitt system på oljeskiffer och lägger nu till vind och sol; Litauen har blivit regionens vindkraftsland och importerar via kablar från Sverige och Polen. Lettlands vattenkraft ger något grannarna saknar: el som kan hållas kvar i dammarna några timmar och släppas ut när priset är högt. Det påminner i liten skala om de svenska älvarna. Under blöta perioder säljer Lettland till båda grannarna, under torra köper landet av dem.
Lettland jämfört med grannländerna
2024 fördelades elproduktionen i Lettland så här: 51 % vattenkraft, 26 % gas och 10 % bioenergi. Vind, sol, vatten, kärnkraft och bioenergi stod för 73 % av produktionen i Lettland.
Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh). Pumpkraft är avdraget.
Mitt Elpris täcker inte Lettland ännu
Mitt Elpris visar timpriser för följande länder: Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Mitt Elpris finns för Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Frågor om elpriset i Lettland
- Vad betalar ett vanligt hushåll i Lettland för el?
- Ett hushåll i Lettland som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 24,1 cent/kWh per kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026 enligt Eurostat (omkring 268,4 öre/kWh med dagens kurs). Priset varierar med nätbolag och avtal.
- Hur stor del av elen i Lettland kommer från vattenkraft?
- 51 % av elproduktionen i Lettland kom från vattenkraft 2024 (Eurostat). Det är den största enskilda källan.
- Hur ligger elmixen i Lettland jämfört med grannländerna?
- 2024: Lettland: vattenkraft 51 %, gas 26 %; Estland: kol, brunkol och torv 23 %, bioenergi 21 %; Litauen: vindkraft 46 %, solkraft 19 %.
- Varför finns inga lettiska timpriser på sidan?
- Lettlands dagen före-priser räknas fram i den europeiska marknadskopplingen och publiceras av Nord Pool, vars data inte får återges fritt. Sidan visar därför Eurostats officiella hushållspriser, inklusive nätavgifter, avgifter och skatter.
- Varför producerar Lettland mest el på våren?
- För att Daugava för mest vatten när snön smälter, oftast i april och maj. De tre vattenkraftverken går då nära full kapacitet, ofta tillräckligt för att Lettland ska kunna exportera. Senare under året minskar flödet, och gaskraft och import får fylla luckan.
- Är Lettland självförsörjande på el?
- Inte sett över ett helt år under de flesta senare år. Månader med mycket vatten i floden kan vattenkraften och verken i Riga täcka förbrukningen och ge ett överskott för export. Under torra perioder och på vintern är Lettland beroende av import via Estland och Litauen och har därför oftast varit nettoimportör.