Elpriset i Litauen
Vad ett hushåll i Litauen betalar för el, var strömmen kommer ifrån och hur landet skiljer sig från grannländerna.
När kärnkraftverket Ignalina stängdes vid utgången av 2009 förlorade Litauen den anläggning som hade stått för större delen av elen, och sedan dess importerar landet en stor del av vad det använder. Nu förändras bilden snabbt. Vindkraften producerar mer än någon annan källa, solceller har spridit sig över tak och åkrar, och den inhemska produktionen växer år för år, även om den fortfarande ligger en bra bit under förbrukningen.
Litauen är ett enda elområde på dagen före-marknaden. Sjökabeln till Sverige och förbindelsen till Polen gör Litauen till det baltiska land som påverkas mest direkt av både nordiska och kontinentala priser.
Kurs: ECB 2026-10-22
Elbörsens timpriser i Litauen får inte återanvändas fritt, så vi visar dem inte. Hushållspriserna här är Eurostats officiella siffror, som uppdateras varje halvår.
Var kommer strömmen i Litauen ifrån?
Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh).
Hushållspriset sedan 2023
Genomsnittligt pris per kWh, allt inkluderat, för ett hushåll som använder 2 500–5 000 kWh om året. Källa: Eurostat (nrg_pc_204).
Ett hushåll i Litauen som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 21,6 cent/kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026, 3 % mer än ett år tidigare (Eurostat).
Eurostats siffra för varje halvår, med skatter, avgifter, nätavgift och moms. Uppdateras två gånger om året.
Så fungerar elpriset i Litauen
Vem sätter priset
Litauen utgör elområdet LT i den europeiska marknadskopplingen, där Nord Pool är den viktigaste börsen för Baltikum. Hushållsmarknaden öppnades för konkurrens i etapper från 2021, och hushållen fick välja elhandlare i stället för att stanna kvar på ett reglerat pris. Energiregleringsrådet VERT fastställer eller godkänner nättarifferna och övervakar marknaden. Litgrid driver stamnätet, och ESO, en del av statliga Ignitiskoncernen, levererar el till nästan alla hem i landet.
Elnät, VIAP-avgift och moms
Utöver själva energin betalar ett litauiskt hushåll för ESO:s distribution och Litgrids överföring, båda enligt tariffer som VERT godkänt. En särskild avgift för allmännyttiga tjänster, känd under den litauiska förkortningen VIAP, finansierar uppgifter som staten bedömer ligger i allmänhetens intresse, bland annat stöd till förnybar el. Moms läggs ovanpå. Många hushåll producerar dessutom en del av sin egen el med solceller, vilket minskar hur mycket de köper under året men inte tar bort elnätsavgiften.
Vind, kablar och kvällstoppen
Nu när vinden är den största inhemska källan kan en blåsig dag pressa det litauiska priset kraftigt, medan en stilla kväll får det att stiga när import och gas tar över. Kablarna betyder lika mycket. NordBalt för el från södra Sverige, närmare bestämt elområde SE4, och LitPol Link ansluter till Polen; när någon av dem står still för underhåll eller fel stiger det baltiska priset oftast. Pumpkraftverket Kruonis och gasblocken i Elektrėnai täcker timmarna när varken vind eller import räcker.
Från kärnkraft till vindkraft
Stängningen av Ignalina var ett villkor för Litauens medlemskap i EU, och under ett decennium efteråt var landet starkt beroende av import och gas. Sedan dess har vindkraftsparker byggts på land över hela landet och solkraften har vuxit snabbt, bland annat tack vare en modell där hushåll kan äga en andel i en solpark på annan ort och räkna av produktionen mot sin egen förbrukning. Biobränsleverk ger både värme och el, och vattenkraftverket vid Kaunas bidrar med lite. Litauen vägrar dessutom att köpa el från det belarusiska kärnkraftverket i Astravets nära gränsen.
En bro till Sverige och Polen
Litauen knyter Baltikum till två mycket olika system. Via NordBalt når landet Sverige, där vattenkraft och kärnkraft håller priserna förhållandevis låga, särskilt längre norrut. Via LitPol Link möter det Polen, där kolet fortfarande sätter mycket av priset. I norr vilar Lettland på vattenkraft från Daugava och delar oftast pris med Litauen. Den 9 februari 2025 blev LitPol Link också den förbindelse genom vilken de baltiska näten synkroniserades med kontinentala Europa.
Litauen jämfört med grannländerna
2024 fördelades elproduktionen i Litauen så här: 46 % vindkraft, 19 % solkraft och 13 % bioenergi. Vind, sol, vatten, kärnkraft och bioenergi stod för 78 % av produktionen i Litauen.
Bruttoproduktion av el 2024 efter energikälla. Källa: Eurostat (nrg_bal_peh). Pumpkraft är avdraget.
Mitt Elpris täcker inte Litauen ännu
Mitt Elpris visar timpriser för följande länder: Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Mitt Elpris finns för Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien.
Frågor om elpriset i Litauen
- Vad betalar ett vanligt hushåll i Litauen för el?
- Ett hushåll i Litauen som använder 2 500–5 000 kWh om året betalade i genomsnitt 21,6 cent/kWh per kWh, allt inkluderat, under första halvåret 2026 enligt Eurostat (omkring 240,2 öre/kWh med dagens kurs). Priset varierar med nätbolag och avtal.
- Hur stor del av elen i Litauen kommer från vindkraft?
- 46 % av elproduktionen i Litauen kom från vindkraft 2024 (Eurostat). Det är den största enskilda källan.
- Hur ligger elmixen i Litauen jämfört med grannländerna?
- 2024: Litauen: vindkraft 46 %, solkraft 19 %; Lettland: vattenkraft 51 %, gas 26 %; Polen: kol, brunkol och torv 55 %, vindkraft 15 %; Sverige: vattenkraft 37 %, kärnkraft 29 %.
- Varför syns inte Litauens timpriser här?
- Litauens dagen före-priser publiceras av Nord Pool, och licensen för de uppgifterna tillåter inte fri publicering. Sidan använder därför Eurostats officiella hushållspriser, som omfattar distribution, överföring, avgifter och skatter, i stället för bara börspriset.
- Varför slutade Litauen tillverka det mesta av sin egen el?
- Därför att kärnkraftverket Ignalina, som stod för huvuddelen, stängdes vid utgången av 2009 som en del av villkoren för EU-medlemskapet. Inget lika stort ersatte det, så Litauen har sedan dess importerat en stor andel av sin el. Den växande vind- och solkraften minskar nu gapet.
- Vad förbinder Litauen med resten av Europas elnät?
- Två förbindelser från mitten av 2010-talet: NordBalt, en sjökabel till södra Sverige, och LitPol Link, en luftledning till Polen. Sedan februari 2025 körs Litauen dessutom synkront med det kontinentaleuropeiska nätet tillsammans med Lettland och Estland. Ytterligare en förbindelse till Polen planeras.